Emigrationens Baksida
17 januari 2018
Föredragshållare denna kväll var Östergötlands populäre om omtyckte föreläsare, Johan Birath från Boxholm. Johan Birath är författare och politiker. Författarskapet är inriktat på lokal och regional historia. I politiken, där han företräder Socialdemokraterna, verkar han på kommunal och regional nivå. Birath är även högstadielärare i samhällsorienterande ämnen vid Stenbockskolan i Boxholm. Som politiker är han engagerad som förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Boxholm.
Det var långt ifrån alla som lyckades ”over there” efter att ha lämnat fäderneslandet Sverige för att söka sin lycka i Amerika. De som efter den svåra och långa sjöresan orkade fortsätta till de bördiga jordbruksområdena i framför allt Minnesota kunde många gånger skapa sig ett framgångsrikt och bra liv och det är dessa människor vi mest hör talas om. Det var också de som i första hand skrev sina brev hem till Sverige för att berätta om det förlovade landet.
Mellan 1850 – 1930 pågick den stora utvandringen till Amerika, framför allt mellan 1870 till 1890 då det var massutvandring. Hur många människor som totalt utvandrade vet vi väl inte exakt men att det handlade om minst 1,2 miljoner. I ett land som Sverige med 2,5 miljoner invånare var detta en bekymmersam åderlåtning.
Utvandringen styrdes av situationen här hemma i Sverige. Många slet med sina magra, steniga åkrar och familjerna svalt. Andra orsaker var religiösa skäl. Kyrkan var sträng och kunde inte se mellan fingrarna på dem som ville driva sina frikyrkliga församlingar. Sen fanns det naturligtvis en och annan lycksökare som ville gräva guld, för att inte tala om dem som hade kommit på kant med rättvisan här hemma och hade bränt sitt ljus i båda ändarna. För dem som ingen framtid hade i Sverige.
Det var lågt ifrån alla som lyckades skapa ett framgångsrikt liv i det nya landet. Få var väl också de som hittade guldet de sökte som guldgrävare. Nej, de allra flesta hamnade nog i storstäderna där de fick gneta på, ta nya påhugg varje dag för att överleva.
Till att börja med reste svenskarna i grupp. Familjer från samma område gjorde sällskap. I en syskongrupp kunde alla syskon utom den äldste sonen, som skulle ta över gården, och den yngsta systern som hade att ta hand om sina gamla föräldrar, bli kvar hemma i Sverige. Men fram mot sekelskiftet 1900 – 1930 var det många ensamma ungdomar som for iväg. De svenska flickorna fick ofta jobb som omtyckta pigor hos amerikanska familjer. Hade de tur, blev de uppvaktade av den välbärgade familjens son och gifte sig rikt. De pojkar som inte grävde guld, jobbade som drängar eller hade annat tunt kroppsarbete. En del lyckades och del fick gneta i hela sitt liv. Två som lyckades väl var den svenske uppfinnaren Gideon Sundbeck som uppfann blixtlåset och Chester Karlsson som grundade Rank Xerox.
Om det hade funnits en träbro över Altanten hade väldigt många gått hem till Sverige igen, enligt Johan Birath.
