Onsdag 25 april 2018
Hattparad och Sittande Stadsvandring i Linköping
Terminens sista Aurora-träff gick i både hattens och Linköpings tecken. Vår uppmaning till Aurororna att komma och vara i hatten, hörsammades av de allra flesta. Tjusiga vidbrättade hattar samsades med både skrållor och små vackra hårprydnader i alla färger. Vi kunde bara konstatera att det är synd att vi inte använder våra hattar oftare, eftersom vi faktiskt är riktigt snygga iklädda dessa bortglömda huvudbonader.
Så var det Linköping och Linköpings ärorika historia som kvällen handlade om. Stina Söderlund, som förutom att hon är Aurora, också är medlem i Linköpings Guideklubb sedan många år tillbaka. Hon visade bilder på både gamla och nyare byggnader i den centrala delen av vår stad.
Det är tusentals år sedan som Liunga Kaupinga uppstod som en marknadsplats vid vadstället i Stångån. Denna marknadsplats vid ljungheden blev under medeltiden en ”stad” där flera katedraler med mycken möda byggdes, till den nya kristna religionens ära. Äldst är S:t Larskyrkan.
Domkyrkans tillblivelse var en långvarig process. Det tog c:a fyra hundra år att få byggnaden något så när färdig. Då var ändå kyrkan utan torn. Dagens ståtliga torn byggdes så sent som i slutet av artonhundratalet. Tornets arkitekt, Helgo Zettervall, har också ritat det gamla läroverket, som idag är Linköpings Stadshus.
De vackra husen runt Stora Torget är till största delen uppförda i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Mitt på torget ståtar också Carl Milles gamla bronsstaty, föreställande folkunga-ättens stamfader Folke Filbyter. Kvällen till ära fick Aurororna också höra en synnerligen förkortad version av Sagan om Folke Filbyter, som Anna-Karin Cardell dristat sig till att skriva ihop efter att ha läst Heidenstams tunga verk, och som hon läste denna kväll.
Tack Stina för din intressanta guidning.
Text och bild: Anna-Karin Cardell
