Onsdag 19 februari 2020
Mat som gör gott på flera olika sätt
Den här onsdagen hade vi fått ett spännande och lärorikt besök av Louise Ridderström som berättade om den spännande verksamheten, Östgötamat.
Louise, som i grunden är hushållslärare, är numera ansvarig för den verksamhet som kallas Östgötamat och som erbjuder oss östgötar närproducerad mat inom alla områden. För Louise har det ända sedan barndomen varit självklart att maten skall vara närproducerad. Hennes pappa drev en affär på landet och där var det inte tal om att sälja annan mat än den som producerades av jordbrukare i affärens direkta omnejd.
Det här är något som blir mer och mer viktigt för oss moderna, matälskande medborgare. Om alla skulle äta lika mycket som vi svenskar gör, skulle maten inte räcka på långt när. För varje svensk medborgare åtgår det 4000 kvm jord för att producera den mat vi kräver. För de andra världsmedborgarna räcker det med 2300 kvm. Hur kommer det här sig?
För några år sedan fanns det mat lagrad i stora lagerbyggnader i varje stad, där butikerna bara hade att hämta. Mat producerad i Sverige, men framför allt mat exporterad från hela världen. Idag finns vår närmaste lager i Helsingborg. Resten av maten finns på vägarna i de stora miljöbovarna som kallas långtradare. 20-25% av klimatutsläppen kommer för övrigt från produktion och transporter av vår mat.
Om Sverige skulle drabbas av en kris och maten inte skulle nå vårt land, skulle det vara tomt i våra butiker efter tre dygn. Innebär med andra ord att vi är tvungna att tänka om när det gäller vår mat. Vi måste absolut jobba för att bli självförsörjande när det gäller mat. Ingen annan kommer att hjälpa oss vid en kris!
Östgötamat är en ekonomisk förening med 89 medlemmar. En del odlar mjölsäd eller oljeprodukter som raps och lin, en del föder upp köttdjur, en del är mjölkbönder och en del är fiskare. Dessutom förädlar många sina produkter på gårdarna och driver egna slakterier och gårdsbutiker. Gemensamt för alla dessa är deras brinnande intresse för jorden och för den närproducerade maten. När krisen kommer till Sverige, så är det dessa eldsjälar som vi har att luta oss emot. Har vi tur, orkar de fortsätta att slita med sin matproduktion, för att vi ska ha åtminstone något att äta som inte är producerat utomlands och sitter fast i en långtradare på autobahn nere i Europa.
Tack snälla Louise för ditt brinnande engagemang av närproducerad mat. Utan sådana som du vet jag inte hur det skulle bli i framtiden. Från och med nu är det ännu viktigare för oss att äta och uppskatta den mat som du och dina vänner producerar för att vi och vår jord ska må bra. Tack för att ni finns!
Text och bild: Anna-Karin Cardell